tisdag 28 mars 2017

Att könsbestämma gäss

Det är trixigt att se på gäss vilka som är honor och hanar. Ankor går det att höra på deras läte redan vid 6-7 veckors ålder. Tuppar syns det rätt tydligt på i samma ålder. Men gäss? Och inte blir det lättare av att en del dominanta honor tar på sig en "manlig" roll och att en underlägsen hane ofta beter sig väldigt mycket som en hona.
Så jag har lärt mig kloakbestämma. Det är inte särskilt krångligt, men det kan behövas en del träning. Det GÅR att göra detta redan på nykläckta, men jag tycker dom är för känsliga då och brukar vänta tills dom är 3-4 veckor. Då är snoppen bara en liten tagg på ena sidan av den utvrängda kloaken, lätt att missa! Men OM den finns där, då kan man vara säker. Sätt en blå fotring så kan man hålla koll på killarna.
Sen gör jag om allt igen vid ca 2-3 månaders ålder. Då är snoppen tydligare och jag hittar ofta nån hane till i den gruppen som det inte syntes på vid första könsbestämningen. Sen gör jag alltid en könsbestämning igen när jag säljer. För att vara helt säker på vad jag skickar iväg. Då syns det ofta ser hur en vuxen, könsmogen gåshane ser ut. Det är verkligen annorlunda mot däggdjur. Det är en taggig spiralformad sak. Och den går INTE att missa.
Extra tips:
-Använda smidigt handskar med bra friktion för att lätt kunna sträcka/trycka kloaken på ett sånt sätt att innehållet "poppar" ut.
- Var väldigt noga med att hålla fast vingarna så att inte gåsen flaxar vilt och gör illa sig.
- Det är också praktiskt att hålla fast gåsens hals under din arm, så får man mer kontroll på situationen. Se helbilden.
- Vidare bra att tänka på att man ska ha ett fast grepp kring stjärtens bas (fjädrarna) och böja det bakåt neråt (som på helbilden). På så sätt öppnar sig kloaken lättare.
Närbild av den så kallade "Snäckan" eller gåshanens penis. 



söndag 26 mars 2017

Årets första Lappgets-killingar

Så presenterar sig säsongens förstfödda supergulliga killingar. En tjej som heter Vïenes (Vänlig på sydsamiska) och hennes bror som heter Vihkele (Viktig).  Den grå killingen är tjejen.
Dom är 12 dagar gamla idag. På bilden var dom 4 dagar. Det har tagit lite tid att få dom samiska namnen "godkända" av äldste sonen som är den i familjen som studerat sydsamiska och har lite koll. 
Mamma Forsnäs Hemmans Voelpe (kompis). Pappa är Forsnäs Hemmans Klovse (Helvit). 

fredag 24 mars 2017

Kvannen, vår drottning i trädgården

Jag älskar kvanne. På "rikssvenska" kallas den ofta angelica. Men det är egentligen bäst att kalla den kvanne för den kan inte ens odlas söderut och smaka lika FANTASTiskt som den gör här i Lappland där den hör hemma.
En ljuvlig kvanneplanta med en av de klotrunda blomknopparna på väg att slå ut
Kvanne har varit Lapplands kraftört sen forntiden. De tidigaste texter vi har nämner hur kungar gav drottningar kvannestjälkar som gåvor. Dom allra första trädgårdsodlingarna som finns beskrivna var "kvann-gårdar" här i Kalla Nord, för man hägnade in kvannelanden med stenmurar för att skydda dessa otroligt värdefulla plantor!
Vi har jobbat många år för att bygga upp våra egna kvann-gårdar. Först gäller det att få tag på ÄKTA fröer. Inte någon trädgårds-sort. Istället har jag har rest runt till olika vilda växtplatser för äkta fjällkvanne och hämtat en fröblomma eller två, men aldrig utarmat. En sån "synd" skulle jag aldrig tänka mig att kunna göra.
Sen behöver vi prova vart på vår gård som kvanne trivs bäst. Vi har vildväxande kvanne alldeles i närheten av huset, på Hemmanets utmarker, så själva naturen har gett oss bra "råd" om hur vi ska odla vår kvanne. Sen har jag förökat beståndet och fått plantorna att växa till. Det har också tagit ett par år.
I lokaltidningen visade jag upp vår fina kvanne
Nu i vår gror vår första riktiga egna "Kvann-gård" upp. Det känns så fantastiskt, jag är en länk av en lång kedja av Lappländska odlare av denna allra mest värdefulla hälso-ört.
Vår fina burk som vi alltid har vinterns förråd av torkad kvanne i
Vad vi har lärt oss av våra samiska vänner är att man använder kvannen genom att skiva och torka bitar av förstaårsplantans bladstjälkar. Sen tuggar man några bitar per dag under vintern och våren, för att hålla immunförsvaret uppe under den mörka årstiden.
En dagsdos torkad kvanne
När man öppnar burken är doften helt makalös. Och när man börjar tugga på kvannen så märker man direkt att det inte är någon vanlig ört det handlar om! Det pirrar i munnen! Och det finns enligt många studier väldigt verksamma och nyttiga ämnen i kvannen, så säkert hade våra förfäder rätt när dom prisade kvannen så högt.

Vi har torkad kvanne till salu i vår webshop. En påse räcker absolut till en person under resten av våren. http://forsnashemman.tictail.com/product/torkad-kvanne

Ett tidigare inlägg vi skrivit om vår kvanne här:
http://forsnashemman.blogspot.se/2015/07/kvanne-orternas-drottning.html

tisdag 21 mars 2017

Chiliodling i toppskick

Vi har odlat egen chili länge. Det var nog en av de första växter jag började ta eget frö av. Men som med de flesta saker så har jag blivit mer och mer restriktiv med vad jag odlar, det är ingen idé att lägga tid och kraft på sånt som inte funkar i Lappland.
Så de senaste 5-6 åren har jag odlat samma tre sorter, och tagit nya frön varje år. Nån gång har jag försökt övervintra en del plantor, men vi har torr luft och kompakt mörker här i Lappland under vintrarna och det har inte lyckats.
Men nu i vinter har något hänt. Inte bara har alla mina chiliplantor överlevt, dom har burit frukt under vintern (men inte blommat) och nu i februari så sätter dom in en högre växel! Dom är jättestora och fina och jag har bara rensat bort lite enstaka blad. Och dom blommar! I mars!!!😁
Min absoluta favoritsort, den på bilden (Sibirisk Huspeppar) har till och med hunnit utveckla årets första nya chilifrukter. I handen har jag alltså en mars-skörd från en enda chiliplanta, och då lämnade jag ändå kvar 8 frukter som inte var helt röda.

Om nån månad planterar jag om, i mycket större krukor, och strax efter det kan jag nog börja ta ut dom på bron under varma dagar. För även om det ligger drivor av snö kvar in i maj, så trivs chilin ute bara det blir över +15C i solen. Det ska bli så spännande att se hur mina 2-års chilis utvecklas.
Med den enorma skörd jag drömmer om kommer det bli frön över att dela nästa år, och det är verkligen tre väl testade sorter som passar här i Kalla Nord.

Här är ett tidigare inlägg om vår chiliodling. Fortfarande samma tre sorter nu som då.
http://forsnashemmanshantverk.blogspot.se/2013/01/egen-chili.html


måndag 20 mars 2017

Vårsysslor i Lappland

Det är vårvinter här och en del klassiska sysslor står på tapeten. Även om resten av landet tycks skrika ut att det är vår med bilder på blåsippor och huggormar, så är detta perioden då vi här i Kalla Nord har som allra mest snö. Över en meter just nu. Så det finns att göra!
Söndagens syssla var att skotta fram gåshuset, dom har nu börjar lägga ägg och vi vill gärna att dom därför flyttar från sitt vinterboende till det mer ombonade gåshuset med två ruvbås i. Huset hade dock en meter snö framför öppningen, den var helt dold. Men här på kortet har vi precis skottat bort drivan. Och sonen håller på att skotta bort de ca 6 dm snö som låg på taken.

Tidigare år har vi påpekat Lapplands särskilda vårvintriga arbetsuppgifter genom dessa två blogginlägg:
Att ta bort snögardinerna till djurens fönster: http://forsnashemman.blogspot.se/2014/02/snogardiner.html

Att trampa snöstigar i gethagarna: http://forsnashemman.blogspot.se/2016/03/snostigar-till-lappgetterna.html

torsdag 16 mars 2017

Modest frököp

Årets fröer inhandlade!😂
Och förra året köpte vi inga alls.
Så blir det när man är medlem i föreningen Sesam som lär ut fröodling så att man kan bli självförsörjande. Och dom första åren blev det många fröer köpta, sen var det några år då man mer medvetet började prova sig fram till lämpliga sorter för just vårt Lappländska klimat. Och då gärna sorter från just Sesam och som kommer från vår region. Sockerärten Arvidsjaur, potatislöken Malvina från Byske, bondbönan Lappland, Lantråg från Norrbotten och många många fler roliga sorters lokala kulturhistoriska växter.
Sen börjar man kunna odla fröer, och har lärt sig vilka växter som funkar hos oss. Då sjunker ju behovet av att köpa fröer drastiskt. Frökatalogerna som förr var några av de mest spännande saker man kunde få i brevlådan, dom är inte alls lika tidsslukande nuförtiden. Nu går tiden istället åt att rensa egna fröer, vika frökuvert enligt Linnes metod och att faktiskt odla. För oss här i Kalla Nord innebär det till stor del att också skapa den jord vi ska odla på, vi bor på ett glacifluvialstråk, alltså en rullstensås, med sten, och sand och mjälla. Men ingen matjord.
Men några enstaka sorters fröer tar vi in ibland. Morötter är svårt att överhuvudtaget få ihop några regionala eller ens Svenska, så det är lite roligare att prova att odla en gul morot som inte alls finns att köpa i handeln idag.
Och vem kan säga nej till att odla kummin från Rovaniemi?😊

tisdag 21 februari 2017

Killningstid för Lappgetterna

Då går vi in i killningstiden. Snittid för getters dräktighet är 148-150 dagar och vi märker alltid ut en klammer från en vecka före.
Sen brunstar oftast inte alla getter samtidigt utan med ca 16 dagars mellanrum. Så vi räknar med småttingar från idag och ca en månad framåt.
Men under denna tid tar vi oss flera extra turer
förbi getstallet varje dag för att hålla kolla lite extra noggrant.
Familjen killing-gosar för 3 år sedan
Snart! oh, så roligt det ska bli! =)

söndag 19 februari 2017

Ölandshönsens älskade ägg

Vi låter våra Ölandshöns leva i harmoni med säsongerna. Vi driver dom inte med extra värme eller elektriskt ljus och dom får naturlig föda istället för det "värpfoder" som hönsindustrin tagit fram för att tvinga fåglarna att spruta fram ägg och dom blir utslitna i förtid.
Därför har våra fina Ölandshöns en värppaus under december-februari, ungefär. För att klara uppehållet utan att bli ägglösa så fryser vi ägg under den del av året då dom producerar mer än vi behöver.
Men den här tiden har flera av hönsen börjat värpa så smått och mängden ägg ökar för varje dag. Redan nu har vi allt vi behöver och vi passar ofta på att koka oss en hel kastrull fina ägg som sedan blir nyttiga mellanmål. Vi har en särskild "äggskål" som alltid står framme där man gå och ta en löskokt eller hårdkokt ägg om suget dyker upp.
Och i mars kommer vi ha maximal äggproduktion.

Vår foderblandning som är mer naturlig för höns än industri-fodret är:
Alltid helsäd. Man får samla småsten och grus för att täcka hönsens behov under vintrarna. Men helsäd måste muskelmagen få jobba som den ska med små stenar i sig. På köpet får hönsen mer mineraler och spårämnen och deras inre organ får jobba som det är tänkt.
- 2/3-delar korn och 1/3-del havre samt diverse tillskott av protein och annat från matrester eller slaktrester. Dessutom alltså småsten som beskrivet ovan, och extra kalk, hos oss i form av återvunna äggskal. OCH inte minst, mycket grönt även under vår lappländska vinter. Vi löser det på två sätt. Det huvudsakliga är att vi sopar "bottn'" som det heter på vårt mål. Alltså golvet i höladan vartefter höet går åt. Det finns mycket "böss" kvar, som mest består av fragment av örtblad som brutits sönder, och fröer av vilda växter som fallit ut under hötorkningen. Hö-bösse' är "söbben" (gott) för hönsen och dom får åtminstonne motsvarande en dl/djur och dag under vintern. Gärna uppblött med matrester i en "sörpa". Dessutom samlar vi nässlor i stora knippen. De räcker inte under hela vintern men när det börjar närma sig äggläggning och ruvning under vårvintern (i februari och framåt) då tar vi fram en kärve per dag och hönsen blir SÅ glada.
Ett slutligt tips är att vi brukar lägga i några nävar mindre träkolsbitar i varje omgång returnerade äggskal. Vi har hört av "gamlingar" att det är bra för att balansera och stabilisera hönsens mage. Om det stämmer vet vi inte, men det verkar uppskattat så vi brukar samla ihop någon hink småträkol efter varje majbrasa.

Till köpare som itne har samma stora Hemman som vi har och kanske itne har protein i form av slaktrester, så bruakr vi istället tipsa om att göar foderbladningen;
50% korn/25% havre och 25% "allfoer-pellets" (alltså inte värpfoder som är mycket mer drivande). Det är åtminstonne en mycket mer naturlig nivå av foderinnehåll än att bara ge hönsen kraftigt värpfoder rakt av.  

torsdag 16 februari 2017

Blekingeankor på väg

Då åker farfar ner åt kusten igen och med sig tar han fyra av våra fina Blekingeankor i bagaget.
Morfar tejpar om kartongerna noggrant och tittar till fåglarna en sista gång. Snart är dom i sitt nya hem i Sundsvallstrakten och förhoppningsvis får denna ovanliga ankras ytterligare en genbank som hjälper till med bevarandearbetet.

tisdag 14 februari 2017

Valentin-kanin

Här på Hemmanet har vi alltid påbörjat kaninparningen på Alla Hjärtans Dag. 💗Vi har en väldigt kort sommar här i Lappland och det är alltid bra om vi kan få några tidiga kullar som hinner bli stora redan till sommaren.
Vi sätter upp en parningshage där herrarna och damerna får träffas på neutral mark. Vanliga Lappländska vintrar betyder det flera timmars jobbigt snöskyfflande för att få hagen på plats. I år var det lätt som en plätt, vi har så otroligt lite snö. Det är i och för sig väldigt jobbigt och skapar massor av problem med djurskötseln, men just den här arbetsuppgiften blev betydligt enklare.

Så var det dags att prova att para kaninerna. Planen i år är enkel, mammorna i kolonierna paras med Eglon och döttrarna paras med Malaxis. Av 8 honor var det två som var helt inne på vad som gällde. Tsagaanaa fick till flera fina parningar med Eglon och Malaxis fick äran att uppvakta Alyssum. Man såg också att systrarna Aethusa och Anthriscus är väldigt nära att brunsta men dom ville inte riktigt sitta still just idag, så dom får en ny chans redan imorgon. Sen återupprepas parningsförsöken var tredje dag tills alla blivit parade.

torsdag 26 januari 2017

Gotlandskaniner till registret

Vårvintern är tiden att hantera allt pappersarbete för våra genbanksdjur. Årsrapporterna ska skickas in och alla intyg på dom individer som ska gå vidare i aveln. Inte jättekrångligt alls och passar bra att göra just under den här säsongen.
 
Dessutom blir det extra roligt när alla kaniner ska fotograferas. För att man ska kunna identifiera djuren så bra som möjlig så fotar vi alla kaniner som är brokiga eller tigrerade från tre håll, dom enfärgade får ett enkelt porträttfoto snett från sidan.
En annan rolig sak är att bestämma kaninnamnen. För att inte alla kaniner i genbanken ska heta "Stampe" och liknande så bestämde vi oss för att ge kaninerna namn efter olika latinska växtnamn. Vi försöker välja ord som är rätt lätta att uttala. Numer har vi haft så många kaniner under våra 8 år som genbank att jag har behövt skriva en lista över alla namn vi använt, så vi inte råkar ge flera kaniner samma namn. Det blev totalt 45 latinska växtnamn, plus dom tre som jag nu namngav idag.
Här är fyra fina kaniner som ska få flytta till ett nytt hem i helgen och blida en aldeles ny genbanksbesättning. Lycka till hälsar vi på Hemmanet!
Inte alla kaniner får växtnamn, en del får nya matte/husse ge namn till istället. 

Alla växtnamn vi gett våra kaniner hittills:
Abies
Alliaria
Argentum
Arum
Aethusa
Anthriscus
Betula
Carex
Caltha
Corydalis
Carlina
Calypso
Cladina
Capsella
Daphne
Eranthis
Galanthus
Geum
Heracleum
Hierax
Liparis
Lunaria
Linaria
Malva Alcea
Melandrium
Molinia
Moneses
Malaxis
Nigritella
Oxyria
Ophrys
Parnassia
Palustris
Pinus
Picea
Poa
Rubus
Salix
Saussurea
Sorbus
Trollius
Tremula
Vicia
Viere

Verum

lördag 21 januari 2017

Ölandsgäss i Lappland

Inte snögäss, som man skulle kunna tro. 😄Våra Ölandsgäss trivs bra även i typiskt Lapplandsväder.
Otroligt härdiga och hemtama, och tycks verkligen uppskatta dagens tunga snöfall.
Vi har tre honor och en hane till salu som en grupp. Dom kommer kunna ge många fina gås-onga nu under våren.
http://forsnashemman.blogspot.se/2015/04/gas-onga.html

fredag 13 januari 2017

Getbajs ger kunskap

En näve guld! Och kunskap.
Våra djurs bajs gödslar våra marker, det behövs för vi odlar på mycket mager inlandsmorän.
Men nu kommer Lappgetternas bajs också ge oss kunskap!
Det är Allmogegetens förening som ska genomföra ett projekt om parasiter hos våra gammaldags allmogegetter. Väldigt spännande och en kunskap som jag känner att jag behöver.
För vi på Hemmanet tycks inte ha några problem alls med parasiter, och samma gäller när jag frågar runt bland getägare och fårbönder här i Lapplands kalla inland. Det flesta parasiter som kan drabba våra djur i södra delarna av Sverige tycks inte riktigt kunna överleva vårt kalla torra klimat. Så vi verkar alltså inte ha några större parasit-problem här i kalla nord.
Men det har varit svårt att ge bra råd när mina genbanksbesättningar frågat om parasiter, för vi har inte haft någon övergripande kunskap om läget över hela landet.
Nu ska vi alltså få det!

Tankar jag funderar över är t.ex. ;
Är det bara vi i Norrlands inland som är så förskonade, och är vi verkligen helt förskonade?
Hur är det vid norrlandskusten?
Och om vi i Norrland är mer förskonade från parasiter, hur långt söderut börjar man se parasitproblem?
Och är det samma parasiter som är bekymmer överallt, eller skiljer det sig regionalt?
Dessa och säkert många andra frågor kommer vi alltså kunna få svar på.
Så roligt!
Och viktigt!


tisdag 10 januari 2017

Prisad lantis

På topplistan av årets Lantisar för 2016. Fantastiskt!
Jag är väl ungefär lika bekväm med utmärkelser som en viss Dylan, men självklart är det tack & bock som gäller! Det är ju inte att tvivla på att lantis-termen passar som hand i handske. När man bor i den extrema glesbygden och mestadels jobbar med att skyffla skit. 
Dessutom högt upp på listan, i den övre tredjedelen! 
Det skyller jag enbart på det äkta och oförfalskade leendet på bilden. Moderna människor i stan gör sitt bästa men har en tendens att bli lite stela i smilet när dom ska visa upp en fin fasad. 
Mitt leende kommer nog mer av äkta inre glädje. Av livet och gården och djuren. På bilden skrattar jag tillsammans med de ljuvliga Lappgetterna Voelpe (som betyder Kamrat på sydsamiska) och Gåahtah, som betyder Godis. 
Namn som säger det mesta om vårt lantis-liv här i Lapplands glesbygd,

måndag 2 januari 2017

Nytt år betyder avelsplanering

Precis har det nya året slagit upp sina dörrar och för oss som bevarar Lantraser betyder det att tiden är inne att planera den kommande avelssäsongen för bland annat Gotlandskaninerna, Blekingeankorna och Ölandsgässen.
Vi har själva fått tillbaks en ny avelshane av egen uppfödning, Forsnäs Hemmans Malaxis. Och vi har dessutom fått tillbaks en hane som för två år sedan såldes som sällskapskanin, men som nu behövt flytta tillbaka, Han heter Zoom och är möjligen den trevligaste Gotlandskanin vi någonsin haft.
Det är alltså extra roligt att han nu i vår kommer få flytta till en genbank under uppstart tillsammans med tre av våra vackra unga kanindamer, för att bilda avelsgrupp.

onsdag 23 november 2016

Historiska Ölandsgäss

Vi har enbart lantraser här på Hemmanet. Men inte främst för att bevara dom. Utan för att dom faktiskt är allra mest effektiva och produktiva om man vill vara maximalt självförsörjande.
Deras härdiga natur och att dom är så lättfödda är nog särskilt viktigt för oss som bor så långt norrut.
Häromdagen när vi sorterade i gamla släktingars efterlämnade brev så hittade vi ett spännande vykort. Det är från Öland, och visar en riktigt präktig & stor ladugård.  Och framför spatserar en stor flock gäss, Ölandsgäss får man förmoda!
Våra Ölandsgäss är ett av Hemmanets mest köldtåliga och härdiga djur. Finfint köttillskott på senhösten och vintrarna.
Läs mer om dom här:
http://forsnashemman.blogspot.se/p/olandsgass.html


onsdag 16 november 2016

Skyffla skit

Det har kanske märkts en del att tidningen Land haft en artikel om oss på Forsnäs Hemman nyligen. Numer finns artikeln med många fina bilder att läsa på webben här: land.se/landkoll/forsnas-hemman-sjalvhushall-i-lappland/
Idag är det ankskit som skyfflas. Här är Husmor på väg mot odlingarna med det svarta guldet. 
Men det känns som det allra viktigaste citatet i artikeln blev utan bild, troligen för att det sista man tänker på när man får finbesök av en reporter är att visa hur det ser ut när man skyfflar skit. Så här kommer alltså en bild till textraden: "Jag gör så mycket mat det går på det här stället.– Fast mest skyfflar jag skit."

fredag 11 november 2016

Artiklar artiklar artiklar

Denna vecka har vi medverkat i tidningen Land, en av Sveriges största prenumerationstidningar.
Samtidigt, exakt samma dag, kom tidningen ÅTER ut, landets bästa tidning för människor som är intresserade av självförsörjning. Där hade Husmor skrivit en artikel om att stöpa talgdankar, alltså gammaldags ljus av djurfett.
Vad vi hoppas är att kunna visa på hur det går att leva för att skapa en högre grad av självförsörjning. Att det kräver att man lever fantastiskt "fattigt" sett ur ett modernt västerländskt perspektiv. Och att man kan vara väldigt lyckliga så.

Gällande artiklar så kommer det alldeles i dagarna ut en tredje, den Husmor är allra mest nöjd över. I tidningen Heidrun, som är medlemstidning i föreningen Allmogegeten kommer man kunna läsa en fantastisk berättelse om hur vi gjorde en stor räddningsaktion av en grupp Lappgetter i somras. En otrolig historia om engagemang, samarbete och hur viktigt vårt arbete för att bevara våra gammaldags Svenska lantraser verkligen är!
Ser fram mot den, nästa vecka!

fredag 4 november 2016

Kyliga kålrötter

Hur man än planerar verkar det alltid som inte allting hinns med innan snön kommer.
I år är det i och för sig bara lite av kålrötterna med sämst tillväxt som vi inte hann med att ta upp.
Och många kålväxter har en fördel, dom tål att bli frysta, dom är lika goda att äta för det.
Inte ens i Lappland åker mössan på frivilligt när man är tonåring.
Nu lockade rotmos med fläsklägg, så vi gav oss ut i landet på höstlovet och hackade upp en del av de kvarvarande små-kålrötterna från den frusna jorden.
Fläskläggen såklart från Linderödssvinen på Lövnäsgården här i Vilhelmina.
Dom öppnar egen gårdsbutik nästa vecka! Det ska man inte missa!
http://www.lovnasgarden.n.nu/
https://www.facebook.com/Lövnäsgårdens-Mathantverk-djuruppfödning-315951861946843/

tisdag 1 november 2016

Granar till Getter

Jag sågar och släpar granar till getterna. Det är poppis nu, men man kan märka att hösten är en period av allt mindre bortskämdhet när det kommer till getternas matvanor.
Matte sågar & släpar, Klovse och Freja mumsar! 
I början av hösten protesterar dom vilt för att gräset inte är lika grönt. Men sen är dom nyttigare än annars på året, när det kommer till att avbarka och faktiskt hjälpa oss att restaurera våra igenväxta betesmarker.
Här har vi skrivit mer om det:
http://forsnashemman.blogspot.se/2015/11/rojning-av-sly-med-lappgetter.html

fredag 28 oktober 2016

Välkommen hem igen

Vi har fått chans att köpa tillbaks vår fina Gotlandshane Malaxis.
Han har levt söderut i Landet under två år, men nu får vi chans att använda honom i vår avel igen. Särskilt glädjande då han är son efter den fina honan Mörtans Gårds Anna som vi tyvärr förlorade efter bara två kullar. Enligt bevaranderegistret har hennes gener inte alls fått gå vidare hittills i genbanksarbetet, men nu hoppas vi alltså på att Malaxis kommer kunna få bli pappa här hos oss nästa år.
Malaxis är en lite udda personlighet, han ha ärvt sin mammas väldigt lugna disposition och är närmast att likna vid en säck potatis. Väldigt trevligt för oss självförsörjare, men kanske inte den kanin man skulle satsa på för att träna hoppning.
Han har dessutom en lite udda färg, med en wienerteckning i sin viltgrå päls. En liten, liten bläs, en helvit tass och en delvis vit tass, båda fram.

torsdag 27 oktober 2016

Counting our chickens

Det finns en engelskt ordspråk som hävdar att man inte ska räkna sina kycklingar innan dom kläckts.
Men nu är det dags för oss. Ölandshönsens kycklingar är lite mer än halvvuxna och vi räknar dom, framför allt räknar vi tupparna.
Hur många hönor och hur många tuppar finns bland dessa unghöns? 
För många är det enbart negativt när man kläckt fram många tuppar. Vi vill såklart ha både tuppar och hönor. Hönorna för att fylla upp efter de äldre damerna och tuppar för att äta. Det är en väldigt viktig del av vår självförsörjning, vi har inte köpt "kyckling" i affären på många, många år.

torsdag 20 oktober 2016

Fin kaninkille till nytt hem

Här är en fin kaninkille som fick flytta till ett nytt hem i veckan. Han ska få bli avelshane och hjälpa till med att bevara Gotlandskaninerna.
Han fick heta Scandix, det latinska namnet för växten Nålkörvel.

torsdag 13 oktober 2016

Höstgöromål: diska redäggen

Vi jobbar inför vintern för fullt. Gårdsplanen ska rensas på saker som ligger här och där. För "gömt i snö kommer fram i tö". Snön kan komma imorgon och töandet är 7 månader bort.
Ett av göromålen är att diska redäggen. Vill man ha kycklingar är det en bra idé att skaffa en stor bunt redägg. Våra Ölandshöns gillar ett välfyllt rede, minst 14-16 ägg i en stor hög. Då blir dom lockade att lägga sig platt och ruva fram kycklingar.
Vi  brukar lägga ut redägg i 3-4 reden på olika ställen hos båda våra flockar. Det blir alltså mellan 84-128 redägg som behövs. Och vi diskar och plockar undan alla i en stor hink varje höst.

söndag 2 oktober 2016

På semester söderut en vecka

Forsnäs Hemmans avdelning för Public Relations är på resa söderut 3-10/10.
Husbonden och gårdstomten stannar hemma och det går självklart fortfarande att hälsa på gården och alla djuren, men räkna inte med någon super-engagerad rundvisning!

torsdag 22 september 2016

Ungdjur till salu

Vi åker söderut, måndagen den 3dje oktober. Detta är de ungdjur vi fortfarande har till salu och kan ta med oss på färden. Kan levereras längs vägen V-mina- Sundsvall-E4an till Sthlm, Norrköping, linköping, Gränna.
Dessa unga kaniner skulle verkligen passa inom genbank. Morfar Eranthis på plats 44 på "listan" och pappa Clemens på plats 67. Dessutom välväxta och trevliga.
Tricolorhanen till vänster är tingad
Tre superfina brokade hanar, en tricolor- Välväxta och mycket trevliga. Mormor Akleja är på plats 22 på "listan" och vi skulle gärna se några till av hennes ättlingar inom bevarandet.

Det här är också två lite extra fina killar Mamma Astrid är en av våra bästa honor nånsin. Hon är vid det här laget 4 år och har bevisat om och om igen att hon är en toppenkanin. Dessa killar har haft god tillväxtfart och är mycket trevliga.
Fina honan Aethusa kan få flytta. Hon är koloni-kanin och har bott med sin mamma, syster och alla deras ungar i år. Därför får hon gärna flytta tillsammans med någon eller båda av sina döttrar/systerdöttrar. Gärna till någon som också grupphåller sina kaniner. Att hon bott i koloni betyder också att hon inte är direkt "knä-tam". Kolonikaniner tyr sig hellre till sina familjemedlemmar än till människor. Det ser vi som positivt.
Hon (och dottern/systerdottern) ÄR bedömd enligt alla våra socialiserings-kriterier på vår kaninsida och är en av dom kaniner som vi verkligen ser uppfyller alla krav och är väl värd att fortsätta inom avel.

Vi har också ett antal unggäss av våra Ölansgäss till salu, två killar och två tjejer till salu. Vi kan alltså sälja antingen två par eller en trio (en hane och två honor).
Alla utom EN hane tingade. Behöver du en hane, hör av dig! 
Vidare har vi ett antal Blekingeankor. Det finns både viltfärgade och helvita av både honor och hanar. Hör av er för att boka exakta djur. Detta är den enda bilden som dom ville ställa upp på idag, av ena flocken.
Härlig tillvaro mitt i blåbärsriset!
 För frågor eller för att boka.
Hör av er till oss på forsnashemman@gmail.com
Eller facebook https://www.facebook.com/aj.eriksson.10 (PMa)



Dessa djur är nu tingade:
Tingade!

Varmrökt Lappbockslår

Vääääääldigt gott!

tisdag 20 september 2016

Ölandshöns på trappen

Fina höstdagar och våra höns njuter av att vara frigående. Här ligger Ölandshönsens "tonåringar" på trappan till höladan och myser i solen.

En liten 30-sekundersfilm också.


lördag 17 september 2016

Megastor majrova

Majrovorna. "Lapplands äpplen" kallar vi dom.
För dom växter snabbt, man hinner ibland med två späda skördar på en kort sommar. Men åtminstonne får man alltid EN jättefin skörd, nästan oavsett vilken kall och erbarmlig sommar man kan få uppleva här i "kalla nord".
Och dom smakar otroligt sött och gott när dom får växa så här långt norrut!
Här visar sonen upp dagens skörd av en Purple Top Milan.
Dom är dessutom goda trots att dom ibland blir av gigantisk storlek!

Tidigare inlägg om majrovor:
Mängder av majrovor: http://forsnashemman.blogspot.se/2015/09/mangder-av-majrovor.html
Mega-Majrovan: http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.se/2013/09/mega-majrovan.html

tisdag 13 september 2016

Höst och morötter

Det är en bra höstkväll när man får skörda dom första morötterna och de matchar kvällshimlen med fullmånen.
Den gula är den gammaldags kultursorten Jaune du Doubs och den lila är Purple Haze 

lördag 3 september 2016

Lappgetternas genbank

Välkommen på ett digitalt besök till Lappgetternas genbank. 😃
Hemmanets Husmor är genbanksansvarig för denna gammaldags allmogeget-ras, som räddades först in på 2000-talet och som fortfarande är den minsta, sett till antalet individer.
Genbanken (här utspridd över köksgolvet) består av 4 (snart 5) väldigt välorganiserade pärmar. Vidare en stor kartong av något sämre organiserat utskicksmaterial, och en (beroende på dagsformen) mer eller mindre organiserad genbanksansvarig (jag, alltså). Samt allt detta även digitalt, i form av ett antal databaser.

Alla vi genbanksansvariga jobbar ju ideellt och för mig innebär det att jag tar emot nästan dagliga samtal och rådgivningar från genbankerna som håller Lappgetter, och nån gång per månad (gärna regniga dagar som denna dag) sätter jag mig ner och gör en ordentlig mängd pappersarbete.
Idag ska det skickas nya genbankskontrakt, skrivas ett antal intyg på en STOOR räddningsaktion vi genomfört under sommaren, och rapporteras in genbanks-statistik till  JBV.
Ett digert dagsschema!

Den spännande och fantastiska räddningsaktionen denna sommar, den skriver jag mer om längre fram!

För att läsa mer om genbankerna för våra tre allmogeget-raser kan ni gärna titta vidare här;
http://www.allmogegeten.se/

lördag 27 augusti 2016

Slutet på bockslakten

Ja, vi jobbar vidare med bockslakten.
När djuren hängt 2-3 dygn (beroende på temperatur) så är det dags att stycka. Jag är inget proffs. Men att få isär ett djur är å andra sidan ingen precisions-sport.
Köksbordet en lördagskväll. 
Vill ni läsa mer om en lite bättre organiserad getstyckning. Kolla här:  http://forsnashemman.blogspot.se/2015/11/egen-mat.html

Att flå skinnet å andra sidan, och såga av hornen, det har jag gjort till en mycket precis operation. Här ska det inte blir ett enda hål i dom fina fällarna!
Och hornen.....
Det är slöjdmaterial. Verkligen fint slöjdmaterial! Ett par behåller vi men 4st horn är till salu. Dom väger kring 400 gr st. Skickas i befintligt skick, så för ett horn blir det 160 kr inklusive frakt på 39kr. För två horn 294 kr inklusive frakt

Fällarna behåller vi än så länge de ljusa blir det flugbindningsmaterial av. Den mörka är ju bara så ljuvlig...
Vad ska vi hitta på med den? =)