måndag 11 december 2017

Blod, ben och mjölk.

Det här med självförsörjning, och att ta till vara det livet ger oss. Idag är det blod, ben och mjölk. Det är vad vi får och vi tar emot det med tacksamhet. 😁
Blodet från våra grisar är ju redan vispat, silat och infryst för vinterns blodpuddingar. Benen sågade jag mitt itu idag och dom är redan kokta och uppätna. Det blev middag. *slurp* 😋Här har jag skrivit om märgbenskok tidigare: http://forsnashemmanvardagsliv.blogspot.se/2017/09/margben.html
Mjölken kommer från våra Lappgetter. Tja, dom sprutar ju inte mjölk så här mitt i vintern. Och vi driver inte heller på våra djur produktionsmässigt, dom får leva så nära det naturliga som möjligt.💗 Från början mjölkade jag inte alls mina getter efter oktober. Jag hade läst att dom skulle få sina över vintern. Sen, av en tillfällighet så hälsade jag på hos en av de Lappgets-genbanker som jag var ansvarig för och bonden berättade hur glad han var för att kunna mjölka getterna under vintern. Tja, han hade inte läst samma saker som jag läst och getterna mådde bra och mjölkade mitt i vintern. Så jag provade jag med. Och det har gått utmärkt. Dom mjölkar ju inte samma mängd under midvintern som under bästa betessäsongen på högsommaren. Men man får ändå mjölk och för oss räcker det lilla vi får.
För att bli helt självförsörjande på mjölk och samtidigt tillgodose getternas behov så får man se till att sprida ut parningen och tiden för killningen, för getterna måste ändå vara uppsinade (inte mjölkade) under ett par månader när dom är högdräktiga. Vi ser till att våra första getter blir parade i september för killning i  mars och våra senaste getter blir då parade ca 3 månader senare, vid lucia, för killning under maj/början av juni. 👍
De sist parade getterna kan man mjölka fram tills april och vid det laget har de som killade först börjat ge lite extra mjölk till oss människor. Nu funkar det ju inte helt perfekt, ibland blir inte getterna dräktiga på första brunsten, men det gör inte så mycket om vi blir mjölklösa någon period. Vi är inga mjölkdrickare och äter bara begränsad mängd mjölkmat. 
Och framförallt, som jag alltid återkommer till som självhushållare, det som blir, det blir! Man tar det man får. Man gör något av det man har. Man äter det som finns, och man blir SÅ tacksam i ett sånt läge. Och allt smakar gott. Allt! 😍

Inga kommentarer: