Rovor och kålrötter

Det är dags för oss att ingå i ett långsiktigt förhållande med några rötter! I vinter har vi gått igenom all den odlingserfarenhet vi skaffat under vårt decennium här på Forsnäs Hemman, vi har tittat på vad som funkat att odla här i "Kalla Nord" och lagt upp en strategi som vi hoppas är effektiv för framtiden.

Husmor i skördartagen bland rovor och kålrötter. Detta är den gammaldags gränsrovan.

Vi odlar väldigt många gammaldags, kulturhistoriska sorter av flera olika växter, som potatisar, palsternackor, bondbönor, ärtor och kvanne, bland andra. Såna som våra nybyggarförfäder odlade och som vi själva kan ta eget frö av. De flesta av dessa sorter har vi kunnat få tillgång till genom föreningen Sesam. När det kommer till just rovor och kålrötter så ligger dom oss väldigt varmt om hjärtat. Det är verkligen perfekta grödor att odla här uppe i Lappland, det finns sorter som härstammar från vår region och hela fjällnära delen av norra Sverige. Eftersom vi också har en gammaldags jordkällare, så är det otroligt lätt att förvara rovor och rötter under hela vintern. De rötter jag tog upp igår för att göra middagen på bilderna, rotmos och fläsklägg, de rötterna såg ut som om dom lika gärna kunde varit upptagna ur landet samma dag.

Kålrot Viksjö

Det finns förvånansvärt många sorter bevarade, över en handfull bara från norra Sverige. Vi har provodlat flera. Som nybliven medlem i Sesam får man alltid ett litet "överraskningsfrö" och jag fick kålroten Viksjö, det här var år 2007. Några år senare beställde jag också kålroten Norsjö, och under alla år har vi också odlat olika kålrötter från kommersiella fröfirmor. Det är uppenbarligen värt att prova lite olika sorter för alla har inte funkat lika bra här. Vintjärn och Bjursås-varianterna hankade sig fram och trivdes inte hos oss i Lappland. Inte heller de köpta fröerna, dom verkar faktiskt alltid hålla en riktigt dålig kvalitet jämfört med hemodlade fröer. Men kålrot Norsjö har stortrivts, och även Viksjö funkar fint här hos oss i kallare än zon 8. 😁 Så nu är det bestämt, framöver blir det kålrot Norsjö som blir "arvesorten" på Forsnäs Hemman. Det beslutet känns också extra toppen eftersom just kålrot Norsjö är den smakmässiga favoriten. Husbonden hävdar att smaken av vårt eget rotmos är så otroligt mycket bättre med Norsjö i blandningen är med andra sorter. Och absolut än tidigare innan vi började odla egna kålrötter, köpe-kålrötter smakar INTE bra!

Rotmos av flera olika sorters kålrötter, rovor och potatis. Fläsklägg av våra Linderödssvin.

Rovor då? Av någon anledning hade jag fått för mig att dom var nästan omöjliga att fröodla, att dom inte skulle gå att lagra över vintern. Så jag köpte frön till en svedjerova (en typ av så kallad skålrova) och en spetsig sorts rova som heter Gränsrova från en kommersiell firma, för jag vågade inte "riskera" så värdefulla frön som Sesams. Kanske lite feltänkt så här i efterhand. 😕 Men det hade åtminstone det goda med sig att jag märkte att rovor växer jättebra hos oss, dom var jättelätta att övervintra och jättelätta att fröodla. Till och med lättare än kålrötterna.👍

Blandade rovor och kålrötter till gårdagens rotmos, även en del potatis brukar vi ibland lägga i.

Så nu har vi tagit steget att även där planera nytt! Vi hörde av oss till den ansvarige för rovor och kålrötter i föreningen Sesam. En trevlig man som heter Olle, och berättade våra funderingar. Att vi gärna ville ha en skålrova som blir vår "långsiktiga" rova här på Forsnäs Hemman, och att vi gärna provade någon av de sorterna han ansåg var i stort behov av nya bevarare. I veckan dök det upp en påse med frön till Skålrova Ljusnedal. Ser lovande ut! Orten ligger klart mer söderut än vi bor, men i samma klimattyp. Riktigt kallt och fjällnära med kort odlingssäsong.

Skålrova av sorten Svedjerova från Finland, som vi hittills odlat. OBS, dessa är tidigt skördade och därför väldigt små, men jag tog dom för att visa upp alla färgvarianter som finns inom dessa rovor.

Rovor och kålrötter kan korsa sig, därför är det något knepigt att fröodla flera sorter. Det är en av orsakerna att vi nu vill satsa på bara en av varje, på så sätt kan vi fröodla dom vartannat år. Rovorna ett år och kålrötterna året efter, och så om igen. Tidigare har vi kört iväg fröodlingar till avlägg för att komma på långt avstånd från varandra. Det finns vissa fördelar med att ha en "tomt" som är nästintill kilometern lång. Men ett sånt arbetssätt blir jobbigt i längden, så ju mer vi lärt oss vad som funkar, och inriktat oss allt mer på verklig självförsörjning, desto bättre känns det att hålla färre sorter, men att arbeta med att bevara dom verkligen långsiktigt.

Så nu får vi hoppas på att vi trivs med våra nya "relationer", skålrovan från Ljusnedal och kålroten från Norsjö. Även om vår "förlovning" med Norsjö kommer att bli ganska långvarig. Efter ett rätt misslyckat år (ett så kallat sork-år) fick jag bara 3 kålrötter kvar att fröodla på den sorten, det blir lite väl inavlat. Så nu frågade jag därför Olle om vi kunde få nya fröer från hans "frökista". Och det kommer vi få, om två år, när han först uppförökat och fröodlat sina kålrötter Norsjö. Det känns helt OK, vi ser verkligen fram mot att få börja "på riktigt" med kålrot Norsjö år 2020. Ibland är det ju värt att vänta på så otroligt värdefulla växter. 😊

Länkar till Nordiska Genbankens beskrivningar av vår fina rovor och kålrötter.
Kålrot Norsjö:
https://sesto.nordgen.org/sesto/index.php?scp=ngb&thm=sesto&lev=acc&rec=46168
Skålrova Ljusnedal:
https://sesto.nordgen.org/sesto/index.php?scp=ngb&thm=sesto&lev=acc&rec=45720